UEFARANKEN

Allsvenskan underpresterar i Europa

24 september 2018

Malmö FF var chanslöst mot Genk när Europa League drog igång. I frustrationen över att ännu en gång behöva konstatera vilken skillnad det är mellan ett svenskt topplag och klubbarna som regelbundet spelar i Europa drog jag iväg en tweet om att något måste göras åt Allsvenskan. Mitt förslag för att stärka konkurrenskraften var att dra ner den från 16 till 12 lag med trippelmöten istället för dubbelmöten. Jag var villig att offra millimeterrättvisan för att ge toppklubbarna fler matcher mot bättre motstånd och slippa harva mot Sirius, BP och Dalkurd.

Reaktionerna var klart blandade, från instämmanden till idiotförklaringar och allt däremellan. Två huvudlinjer gick att urskilja: Den ena menade att Allsvenskan är viktigare än Europaspelet (”vi trivs i vår ankdamm” som en formulerade det), så inga förändringar, framför allt inte några trippelmöten. Den andra linjen var med på att Allsvenskan måste bli bättre, men hade olika syn på om det är en ligareform som behövs. Ett förslag som kom upp var tio lag och dubbla dubbelmöten medan andra riktade in sig på konstgräset och de ekonomiska förutsättningarna.

Ligastorlekar i år sorterat efter nationsrankingen. Ljusblått har slutspel.

För att kunna föreslå den perfekta ligastorleken för framgångsrikt Europaspel har jag koll upp lite siffror och möjliga samband om ligastorlekar, slutspel, ekonomi och Uefaranking.

Pengar ger framgång

Den absolut viktigaste faktorn för att nå framgång i Europa är inte oväntat pengar. Korrelationen mellan placeringen på Uefas nationsranking och ligornas pengaflöde är superhöga 0,937. 1,0 innebär att det är perfekt överensstämmelse; den som har mest pengar ligger överst och den som har minst underst på nationsrankingen. 0,0 hade betytt att det inte fanns något samband alls mellan pengar och placering.

De senaste siffrorna som Uefa presenterat om ligornas ekonomi gäller 2016-17. Jämför man omsättningen med nationsrankingen den säsongen är det några ligor som överpresterar ordentligt. Moldavien, Tjeckien, Ukraina och Vitryssland ligger mellan 15 och 11 platser bättre på nationsrankingen än de borde.

Redan här börjar teorin om en perfekt ligastorlek krackelera. Tjeckien körde som Allsvenskan med 16 lag i rak serie. Vitryssland gick 2016 upp från 14 till 16 lag medan Ukraina såg sig nödgade att dra ner sin serie till 12 lag eftersom inte tillräckligt många klubbar klarade licensen för en 14-lagsliga. Än värre var det i Moldavien som överpresterar mest. De har kört kaosliga med ständiga skiften i antal lag, både mellan och under säsongerna. 2016 startade 11 lag men bara 10 avslutade ligan.

Ännu mindre stöd för att tolv lag skulle ge en bättre allsvenska får man när man tittar på ligorna som presterat sämst i förhållande till sina ekonomiska förutsättningar. Ungern, Kazakstan, och Skottland kör alla 12 lag i sin serie, bara Norge skiljer ut sig med 16 lag.

20 lag i toppligorna

Omsättning jämfört med nationsranking. Till vänster ligastorleken hösten 2016 och idag.

Det enda man klart kan utläsa av ligastorlekarna är att tre av de fyra bästa ligorna har tjugo lag (Spanien, England och Italien), men ingen av dem finns med bland dem som överpresterar. De fyra i topp har mest resurser, vilket avspeglar sig både i att de har tillräckligt många starka klubbar för en 20-lagsliga och i placeringen på nationsrankingen. Efter dem är det en vild blandning med allt från 8 till 18 lag bland ligorna som är på den övre halvan av nationsrankingen. Att ha slutspel eller inte verkar slumpmässigt sett till de ligor som överpresterar och underpresterar mest.

Jag har alltså inte hittat något vettigt samband mellan ligastorlek och att överprestera i Europa. Något som också stärker tesen att det inte finns någon perfekt ligastorlek är att ligorna springer åt olika håll när de skiftar format. Flera ligor har de senaste åren gått över till slutspel (Tjeckien och Österrike i år) medan några har gått åt andra hållet och övergett det. Medan en del länder ökar ligastorleken (Österrike) drar andra ner den (Armenien och Cypern). Snittstorleken på ligorna är nu 13,17 lag per liga jämfört med 13,40 för två år sedan. Under samma tid har slutspelen ökat från 18 till 19, det vill säga något mer än var tredje liga har övergett rak serie.

Sverige underpresterar

Min tanke om att färre lag i Allsvenskan automatiskt skulle göra den bättre i Europa får alltså inte stöd i siffrorna. Men de ger stöd åt att Allsvenskan presterar för dåligt sett till resurserna. 2016-17 hade vi den femtonde största ekonomin men låg bara 21:a på nationsrankingen. Det gör Sverige till ett av de länder som underpresterar mest i Europa. Så jag fortsätter att hävda att något behöver göras om man vill höja Allsvenskans konkurrenskraft i Europa – förutsättningarna finns!

Bonusinfo

När jag letade fram informationen som ligger till grund för de här tabellerna kom det upp en del bonusinformation som jag gärna delar med mig av:

  • 2016-17 hade 94 klubbar en omsättning över 50 miljoner euro. För att komma med på denna lista (som bör vara över hundra klubbar i år) måste Malmö FF fördubbla sin omsättning. För övriga svenska klubbar är gapet ännu större.
  • Av de tjugo länder som får mest tv-pengar är det bara Österrike som fördelar dem mer jämlikt än Sverige. I Portugal, där skillnaderna är störst, har klubbarna individuella avtal vilket gör att de tre stora får in helt andra summor än resten.
  • Biljettintäkter står för 25 procent av Allsvenskans omsättning, vilket bara slås av den disparata samlingen Skottland, Israel och Ryssland. Danmark har låga 7 procent av omsättningen från biljettintäkter. I pengar betyder det att de danska klubbarna drog in 1 miljon euro i snitt på biljetter medan de svenska drar in 2,3 miljoner i snitt.
  • Ju bättre liga desto större del av pengarna kommer från tv-intäkterna. Ryssland sticker ut med bara 8 procent från tv-intäkter.
  • Inkomster från Europaspelet var betydande för hela ligans omsättning i främst Ukraina (52 procent) men även Grekland (35 procent) och i viss mån Danmark (22 procent) och Portugal (18 procent). För England med sina enorma tv-inkomster stod Uefapengarna 2016 bara för 6 procent.